Vår yngsta är adopterad från Etiopien. Ponera att jag kallar henne för ”pappas lilla chokladboll”. Anta att en lagens paragrafryttare kommer förbi och hör de uttalade orden. Är det då rimligt att jag döms för ”hets mot folkgrupp”?

När jag var ung kunde en kulturupplevelse vara länge, länge. Sex år gammal gick jag på min första konsert. Smokie spelade på Gröna Lund och intrycken där på farsans axlar levde, via ett kassettband, ända upp till mellanstadiet. ”Living Next door to Alice” år efter år.

28 grader varmt under Berlinmaran i höstas

Om någon skulle fråga vad som är speciellt med mig så är nog min ämnesomsättning det första jag kommer att tänka på. Senig, eller spinkig om man är ofin, är och förblir min kropp. Kanske får jag en dag betala dyrt för all skräpmat och godis jag proppar i mig, men eftersom min viktökning sedan tonåren handlat om hekton är jag sedan länge immun mot alla kostråd som medierna matar oss med. Det är för mig blanka sidor i söndagsbilagorna. Ointressant brus i etern.

Norskt föredöme enligt debattörerna

Med jämna mellanrum höjs röster om att vänstern och arbetarrörelsen borde starta en dagstidning för att möta borgerlighetens närmast totala mediedominans. I måndags var det dags igen.