En gång var vi oskiljaktiga. Tre grabbar uppväxta på samma gata i industristaden Sundsvall. Tre grabbar med drömmar som flög högt, högt. Så olika – en advokatson med pappans portfölj full med fermentaaktier, den andres farsa var bilmekaniker och jag själv född i något slags mellanskikt med autodidakt murvel till far – men ändå så lika. För vi lämnade allt det där för kollektiv gemenskap i renoveringsobjekt i universitetsstaden. Hyran finansierades av strökurser i humaniora och vi åt pasta och drack hemgjort vin och ironin blev självklart vårt främsta politiska vapen.
Fortsätt läsa Problemet med att kasta den första stenen →

Yttrandefrihet är knepigt. Häromveckan rev jag ner en smaklös affisch på ett elskåp utanför mitt kontor. En satirbild över en muslimsk extremist med stort skägg, sabel och klotbomb. Affischens text löd: ”We boycott Denmark – We go to Sweden”. Nu träder studenten och den polisanmälde konstnären Dan Park fram i tidningarna och förklarar att affischen är hans verk och att det är en kommentar till Jyllands-Postens omdebatterade satirteckningar om profeten Muhammed.
Fortsätt läsa Yttrandefrihetens humorlösa gränser →