”Kvinnor är så mjuka, men män är så… annorlunda”, viskade han medan handen trevade smekande under mitt täcke.

Fortsätt läsa Vi har irrat oss in på dygdens avvägar →

Efter några glas på stamkrogen blir vi nostalgiska. Vi som inte skulle bli som dom andra. Vi som skrev noveller som visserligen var allt för lika Maupassants men ändå bevisade att vi knappast saknade mod. Vi som drack rödvin med skruvkork och envist hävdade att våra Tolkieninspirerade rollspelsvärldar minst var lika verkliga som den norrländska håla vars gator våra kroppar fördömts att vandra på med spinkiga tonårsben och i svårsvarta kostymer från UFF. Vi som inte skulle erkänna några andra gudar än oss själva…
Fortsätt läsa Varför fogar vi oss i våra roller? →

Livet har kanske en ändhållplats men stannar inte på några givna stationer under resans gång och det går definitivt inte på räls.
Fortsätt läsa Livet går inte på räls →

Nästa helg håller Sverigedemokraterna till sist sitt omskrivna Riksårsmöte. Det är ett möte som föregåtts av händelser som reser frågor kring delar av Sveriges vänsterrörelse.
Fortsätt läsa Låt Sverigedemokraterna vara →

”Nej, mitt postnummer tänker jag inte berätta”. Den unga kassaexpediten på Ikea häromdagen stirrade på mig som vore jag tokig. För i hela vårt avlånga land finnes väl ingen vid sina sinnens fulla som vägrar uppge sitt postnummer vid en vänlig förfrågan. 
Fortsätt läsa Vardagsrebellernas korståg →

Om en månad är det Svenska flaggans dag tillika Sveriges nationaldag. Som vanligt är det endast i huvudstaden som fosterlandskärleken tas på riktigt allvar. Folkets marsch bjuder på tal och musikframträdanden "allt i sann nationalistisk anda" enligt Nationalsocialistisk Front och de andra arrangerande volkhemsrörelserna. Och det är förstås så sjätte juni ska firas – i den konungsliga huvudstaden för en folkgemenskap över klassgränserna.
Fortsätt läsa Blågula dagar →