Sven Otto Littorin
Före detta arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin inledde säsongen av Svt:s intervjuserie Min sanning. I programmet förnekade han det sexköp han anklagades för i samband med sin avgång under Almedalsveckan 2010. Av seriens namn framgår det visserligen att den handlar om högst subjektiva verklighetsuppfattningar men valet av gäst under höstpremiären var ogenomtänkt.
Kvinnor som bär chador
Internationella kvinnodagen. Kamrat Tati klättrar upp på fundamentet till statyn Arbetets ära på Möllevångstorget i Malmö och sätter inför den församlade skaran eld på en Chador som många kvinnor bär i Iran.” Slöja och beklädnadsregler är medel för att undertrycka och driva tillbaka kvinnorna” stod det ordagrant i uttalandet någon vecka tidigare. Det vet jag eftersom jag själv hade hjälpt till med korrekturen.
1997 träffade jag Karsten i hans hem utanför Gävle
Karsten Trossholmen – norsk motståndsman och pacifist, svensk lokalpolitiker och syndikalistisk skogsarbetare med mera – har avlidit vid en ålder av 96 år. För fjorton år sedan träffade jag honom i hans hem i Storvik utanför Gävle.
Att det finns pengar att spara för ”intervjupersonerna” hymlas det inte om
Sajten ”Hjälp en journalist” är ett forum där medier kan efterlysa intervjupersoner. En fiffig idé men med ett litet aber – de intervjuade kan betala mellanhanden, det vill säga sajtägaren, för att få synas i media.
Sveriges National Drottninggata?
Dagens Nyheters huvudledare idag ondgör sig över hur svårt det är att resa från Södermalm till Vasaparken. Att våra riksmedier behandlar huvudstadens lokalnyheter som nationella angelägenheter är inte något som förvånar oss som bor ”på landet”, det vill säga någon annanstans i Sverige än i Stockholm.
BLT slog nog förra veckans påhittighetsrekord i sommartorkan
Att vara mediekolumnist så här års är inte det lättaste och förra veckan var förmodligen en av årets torraste. Branschdebatterna går på sparlåga och vissa av de sajter som jag följer, som Medievärlden och Dagens Arena, har till och med sommarstängt. Men man tar vad man har och även krystade mediehändelser kan vara värda att uppmärksamma.
Med branschens ”sommartorka” brukar vanligtvis avses nyhetsredaktionernas svårigheter att hitta något att rapportera om vilket ibland resulterar i lite udda nyheter. Metro listade några av dem i onsdags. ”Ernst Kirschsteiger bets blodig i sjödrama” löd en tidningsrubrik. Den handlade om att en liten krabba bitit den folkkära kändisen i tummen. ”Armband ska minska vardagsgnället” löd en annan under vilken läsaren kunde läsa om en polis som byter arm för sitt armband varje gång hon gnäller. Och Rapports nyhetsankare skulle visst rakat sig bättre efter semestern eftersom hans mustasch enligt uppgifter till media orsakat ”tittarstorm”.
Men allra mest desperat måste ändå Blekinge Läns Tidnings nyhetsredaktion varit. Efter förmodligen många timmars surfande på nätet samt planlöst bilkuskande runt om i länet i en lönlös jakt efter något att skriva om så slänger de ut en glasflaska med ett brev i havet som ett sista rop på hjälp. En kvinna hittar den och vips får de något att skriva om – ”Lisbeth hittade BLT:s flaskpost”.
Även opinionsredaktionerna verkar ha drabbats av sommartorka. I onsdags kom den sista frikännande domen i fallet Thomas Quick. Att Sture Bergwall, den kanske mest skräckinjagande mördaren i svensk rättshistoria, inte alls bragt någon om livet är förstås en riktig nyhet. Men det luktar desperation lång väg när SVT:s Kulturnyheterna rapporterar om detta genom att intervjua researchern Jenny Küttim som tillsammans med nu bortgångne Hannes Råstam började gräva i fallet för fem år sedan och därmed satte stenen i rullning. Intressant i och för sig men här med en mycket otydlig kulturnyhetsvinkel. I inslaget nämns visserligen att Küttim jobbar på en ny dokumentär fast det verkar vara långt till premiär.
Mediekritiska sajten Mediebruset har i alla fall inte tagit semester och granskade i tisdags liberala Allingsåstidningens ledarsida. Under rubriken ”Respekt i sommartider” går morgontidningen till storms mot svenskarnas fula ovana att under årets hetaste veckor klä sig i flip-flops. ”Det vill säga de plastsnöreförsedda gummisulor som förpestar tillvaron för alla utom, möjligen, användaren själv”, som ledarsidan definierar dessa skodon. Men på vilket sätt Alingsåstidningen menar att flip-flopsen gör våra liv olidliga blir jag inte riktigt klok på efter att ha läst texten. Hur som helst måste den sortens livsstilspolitiska pekpinnar i opinionsbildningen sägas vara en icke särskilt klädsam liberalism, snarare konservativt och uniformt.
Publicerad i Skånska Dagbladet