Många verkar fixerade vid journalisters politiska åsikter. Men spelar det någon roll om den enskilde journalisten är röd eller blå?
Expressens ledarskribent Naomi Abramovicz kritiserade i tisdags SVT för att vara vänstervridet och även i de sociala medierna har detta gamla ämne diskuterats flitigt i veckan. Upprinnelsen denna gång är att en SVT-anställd frågat efter en antirasistisk debattör på en Facebooksida för marxistiska göteborgsstudenter och avslutat sin efterlysning med orden ”Kampen fortsätter!”.
Visst kanske det inte var en helt lämplig hälsningsfras men en rimligare tolkning än att detta var en uppmaning till ”kommunistisk kamp” är väl att det var ett hopp om fortsatt antirasism vilket knappast går ”på tvärs mot SVT:s värdegrund”?
När Abramovicz dagen efter debatterar ”vänstervridningen” med SVT:s programdirektör Robert Olsson under en Aktuellt-sändning är hon ute på ännu halare is. Medan Olsson pekar på SOM-institutets undersökning om att SVT har högst förtroende bland alla medieföretag hänvisar Abramovicz till alla mail som hon får av upprörda läsare vilka menar att public service är vänstervridet. Det senare är ungefär lika relevant som om jag skulle fråga runt i min, i stor utsträckning röda, bekantskapskrets.
Så SVT:s medarbetare brukar inte oftare luta till vänster än höger? Jo, det finns undersökningar som visar det liksom för hela journalistkåren. Men det betyder inte nödvändigtvis att nyhetsjournalistiken är vänstervriden.
Media är en industri bland andra där varan är konsumenterna i egenskap av presumtiva kunder åt annonsörerna. Vi lever som bekant i en kapitalistisk värld men även om public service-företagen är reklamfria avviker inte deras nyhetsvärderingar nämnvärt från de annonsfinansierade aktörernas.
Den pågående debatten om kursändringar inom opinionsjournalistiken är då betydligt intressantare. Många på vänsterkanten har oroat sig över högersvängningar på borgerliga ledarsidor. Detta skulle förstås kunna avfärdas som gammal skrämseltaktik om högerspöken ifall det nu inte vore för att även en del liberaler själva uttryckt samma farhågor.
”När jag numera läser borgerliga ledarsidor har jag ibland svårt att känna igen mina meningsfränder” skrev exempel Per Svensson häromdagen i en krönika i Sydsvenskan och bekymrade sig för taktiska överväganden i integrationsfrågan i syfte att få med SD i ett borgerligt regeringsunderlag. Han exemplifierade med Svenska Dagbladets ledarsida och ett par veckor inann dess hade Andreas Ekström i sin spalt i tidningen Journalisten pekat ut liknande högersvängningar hos Göteborgs-Posten, Dagens Industri och Expressen.
I ett svar till Ekström beskriver Bengt Olof Dike, tidigare politisk redaktör på Norrköpings tidningar vars beteckning är oberoende moderat, en motsvarande vänsterutveckling på DN:s, Expressens och Aftonbladets kultursidor. I diskussionen om höger- respektive vänstervängningarna på dessa opinionssidor handlar det i hög grad om nyrekryteringar på redaktionerna.
Så spelar det någon roll om den enskilde journalisten är blå eller röd? Jo, men det beror i hög utsträckning vad hen jobbar med.