Enligt det svenska Riksidrottsförbundet är alla välkomna att delta i en idrott. Detta gäller oavsett bakgrund, kön och ekonomiska förhållanden. Det här är en fin tanke, men det är inte så det ser ut i verkligheten. Herr- och pojkidrotten prioriteras fortfarande. De får mer resurser, mer pengar och överlag läggs ett större fokus på dem.

Det här har flera kända idrottskvinnor nu fått nog av. Röster har lyfts och diskussionen, som först uppstod inom fotboll, har spridit sig mellan sporterna. Svenska Fotbollsförbundet har anmälts till diskrimineringsombudsmannen och Riksidrottsförbundet har satt ett nytt jämställdhetsmål som ska uppnås inom fem år.

Kräver lika lön för lika arbete

Damfotbollen har vuxit något enormt under 2000-talets första tjugo år. Intresset har vuxit både bland deltagare och tittare, men ändå möts spelarna och föreningarna av motstånd. En stor diskussion har hållits kring lönerna och startskottet för det hela gick året 2017. Det danska damlandslaget vägrade då att spela en match mot Nederländerna för att deras förbund gav dem för dålig ersättning. I mars i år stämde det amerikanska landslaget, tillika de nuvarande världsmästarna, sitt fotbollsförbund för könsdiskriminering. Trots att damerna är flerfaldiga världsmästare får herrlandslaget fortfarande bättre förmåner och löner. Det bästa herrlandslaget någonsin har presterat är ett delat VM-brons med forna Jugoslavien 1930.

Det svenska damlandslaget förhandlade fram sitt nuvarande avtal under 2017, men efter att de i år tog VM-brons lyftes frågan om orättvisorna mellan landslagen igen. En anmälan gjordes till DO och Svenska Fotbollsförbundet (SvFF) svarade att ersättningarna som betalas ut till herr- och damlandslaget är lika. Landslagsmittfältaren Caroline Seger, som har drivit frågan tillsammans med bland andra landslagsförsvararen Nilla Fischer, är nöjda med det. Det ska vara lika för alla, sa Seger till media efter SvFFs yttrande. Damlandslaget spelar precis som herrarna just nu i EM-kval. Enligt fotboll odds Betfair är det Nederländerna som är förhandsfavoriter att vinna dam-EM 2021 (3.5). På herrsidan är det Frankrike (4.5) som tros bli europamästare nästa år.

Mer jämställdhet i idrottsföreningarna

Arbetet för att alla idrottsföreningar ska bli jämställda sker däremot inte enbart på förbundsnivå. Det sker under träningarna mellan ledare och deltagare och i styrelserummet. Det finns utbildningsmaterial att hämta så att alla ledare och ledamöter har en grund att arbeta ifrån. En granskning av föreningens stadgar kan visa om nya punkter bör läggas till eller om det redan finns jämställdhetsstadgar, men som inte efterlevs. Stereotypiska uttryck och perspektiv måste också försvinna. Uttryck som lätt förekommer inom vissa idrotter, som t.ex. ”ni spelar som tjejer”, är kanske inte menade som nedvärderande men blir det indirekt och motverkar därför arbetet.

Det råder nu stor press på alla föreningar för att idrottsrörelsens jämställdhetsmål ska uppnås till 2025. Målet är att det ska ges lika möjligheter och villkor för att både utöva och leda idrott. Nästan hälften av alla idrottsförbund i Sverige har styrelser som består av mer än 60 procent män. Endast ett förbund har en kvinnodominerad styrelse och det är ridsporten.

Det är mycket som ska till för att idrotten ska bli mer jämställd och rättvis. Inställningen måste ändras och prioriteringarna måste fördelas lika. Jämställdheten måste samtidigt sluta att ses som kvinnofråga, utan ses som fråga som faktiskt gäller alla.