Jag har blivit övertygad om att det går att göra oberoende, kvalificerad kulturjournalistik utanför de stora mediehusen och utan en privat förmögenhet Fortsätt läsa Kan kulturjournalistik vara ekonomiskt bärkraftigt?
Mitt magasin Opulens har med tiden fått ett antal användarfunktioner och kanaler. Men hur bra fungerar de egentligen, undrar Opulens chefredaktör Stefan Bergmark och uppmanar läsarna att delta i en enkät. Undersökningen hittas HÄR, under texten, och tar bara några sekunder att fylla i. Tio Opulenskepsar lottas ut bland dem som deltar. Fortsätt läsa Läsarundersökning om Opulens användarvänlighet
Idag är det tjugo år sedan 11 september-attentaten i USA. Jag skriver om de negativa konsekvenser för oberoende medier som följt i terrordådens fotspår.
2001 var katastrofernas år i plural. I alla fall för mig med hela tre omskakande händelser under detta märkesår – en privat, en nationell och så den globala.
Den privata sker under mellandagarna. En otäck brandolycka i vår sommarstuga i Umeå skärgård då vi tvingades fly ut på isen i bara strumplästen med vår äldsta dotter, då en bebis, insvept i en filt. Stugan brann ner till grunden men ingen skadades i alla fall. Den nationella katastrofen tar sin början i Malmö och Göteborg under våren och sommaren samma år – kravallerna i samband med EU:s toppmöten. Våldet, massgripandena och den efterföljande repressionen och rättsrötan slog en hel generation unga svenska aktivister i spillror.
Den globala katastrofen, terrorattackerna i USA den 11 september 2001, har idag sin tjugoårsdag. En katastrof på många olika plan förstås men i denna mediekolumn håller vi oss till journalistiken och attentatens efterverkningar för den är bedrövliga. Något tidningen Journalisten tydliggjorde i onsdags.
I den svenska högerextrema miljön är de duktiga på att snickra sajter. Men de behöver nog ibland slipa en del på sina konspirationsteoretiska färdigheter. För de så kallade alternativmedierna är ofta lätta att genomskåda.
För runt femton år sedan associerades ”alternativmedia” och ”oberoende medier” ofta med sund kritik och seriösa journalistiska ambitioner. Idag är som bekant många av de största medierna som svänger sig med dessa begrepp högerextrema propagandasajter.
Jag var i många år aktiv i olika tidskriftsprojekt och så kallade alternativmedier. Den som bäst lyckades med att sätta avtryck i samtiden var Yelah. Kring millennieskiftet var nättidningen förmodligen landets största oberoende massmedium och bland annat så drog vi igång den svenska avdelningen av internationella Independent Media Center. Men opinionsmaterialet borträknat så var våra journalistiska uttryck inte särskilt ”alternativa”. Vi utgick visserligen från att objektiv journalistik inte existerar i någon egentlig mening, men inom våra subjektiva ämnesval månade vi om korrekt nyhetsrapportering.
Med många av dagens stora alternativmedier förhåller det sig tvärtom. Till utseendet liknar de visserligen ofta etablerade nyhetsmedier men deras ”journalistik”, oavsett vinjett, är så mycket mer subjektiv än endast i ämnesvalet – det som talar för deras politiska agenda lyfts fram, det omvända förtigs och inte sällan handlar det om rena fejknyheter. Journalistik inom citationstecken för detta handlar egentligen om ren propaganda.
För fem år sedan skapade sexuella trakasserier av unga kvinnor under nyårsnatten i Köln stora rubriker. Det där var förstås ett ämne som så kallade alternativmedier gärna ville importera och då för att klä rapporteringarna i främlingsfientlig dräkt. Det lyckades till viss mån. Svenska Nyheter Idag lyckades till och med att bli citerade i Washington Post som vilken tidningskollega som helst. Men sitt neutrala namn till trots är Nyheter Idag ännu ett av dessa högersinnade ”alternativmedier”, om än kanske mer verserad än många andra.
I Washington Post citerades Nyheter Idags anklagelser om att Dagens Nyheter skulle mörkat övergrepp under en festival i Kungsträdgården föregående år och detta på grund av att det skulle handlat om ensamkommande flyktingkillar. Nyheter Idag kokade dock en synnerligen tunn soppa. Först hävdade de att DN:s ledarskribent Hanne Kjöller, som fick tipset om trakasserierna, tappade intresset så fort hon fick veta att de misstänkta var ensamkommande. Sedan publicerade de ett sms Kjöller skulle skickat till en av den anonyma källan uppgivet polisvittne. Ett sms Kjöller skickat fyra dagar efter att hon påstås helt tappat intresset för uppgifterna!
I den svenska högerextrema miljön är de duktiga på att snickra sajter. Men de behöver nog ibland slipa en del på sina konspirationsteoretiska färdigheter för att, som det heter på svengelska, få sin skit korrekt.
Samma vinter spreds ett klipp från den ökände amerikanska islamofoben Pamela Gellers sajt på nätet. Ett klipp som blev viralt bland annat just via ”alternativmedier”. Den korta videon hade rubriken ”Muslims beat and kick Swedes on the street in broad daylight” och sattes i samband med den senaste tidens flyktingströmmar. Men klippet var elva år gammalt och att en av de två unga förövarna därmed spolierade en lovande fotbollskarriär uppmärksammades redan då i Sverige. Däremot fanns inga kända fakta om eventuella religiösa tillhörigheter. Men sådana petitesser bekymrar inte många av dagens ”medborgarjournalister”.
Yelahs storhetstid inföll efter Göteborgskravallerna då tidningen uppmärksammades för att – som publicisten och medieexperten Martin Jönsson uttryckte det i branschtidskriften Media i Fokus nr 2-2001 – vår nyhetsrapportering var ”befriande fri från obekräftade rykten” och att ”anmärkningsvärt lite behövt korrigeras i efterhand”. Yelah blev också lite av en plantskola.
Ni som ärligt tror att dagens ”alternativmedier” någonsin kommer att fostra en enda anständig journalist kan räcka upp en hand!