Vilka artiklar önskar läsarna? Vilka artiklar vill vi publicera? Det är två grundläggande frågor för varje publicist, men min tidning Opulens har ärligt talat alltid haft ett betydligt större fokus på den andra frågan.
I en intervju när vi startade för fem år sedan fick jag frågan om vilken målgrupp magasinet riktar sig mot. Jag svarade att vår målgrupp så här i början är alla svensktalande i världen. Våra tio tusen unika besök i veckan är visserligen inte pjåkigt för ett kulturmagasin men det är ju ganska långt från målsättningen jag, måhända lite ironiskt, satte.
Ambitionen att inte låta klickjakten bli en allt för stor frestelse har också funnits med från början och finns till och med inskriven i Opulens publicistiska idéförklaring. Samtidigt vill jag som alla andra publicister att våra artiklar blir lästa. Helst av så många som möjligt. Uthängningar och sexskandaler etcetera är förstås inga alternativ för oss men kulturjournalistikens opininionsbildande roll ger vissa möjligheter. Vassa och gärna namnkunniga krönikörer har varit och är därför viktiga för att dra till oss läsare.
En tjusning med att göra tidning är de oväntade reaktionerna. I början på året publicerade vi Gunnlaúgur Magnussons helgessä Tiden och vattnet. En personlig och mycket välskriven text. Fast lång och ämnet – hur hav, sjöar och vattendrag är en väsentlig erfarenhet i de flesta människors liv men att förhållandet till vatten skiljer sig åt beroende på var man bor – är knappast vad man förknippar med ordet ”klickbete”. Att den skulle få, med våra mått mätt, så många positiva reaktioner var en glad överraskning.
När jag nu tittar på den senaste månadens mest lästa artiklar så stämmer de heller inte helt med det, i alla fall för mig, förväntade. Den mest lästa är en nyhetsartikel om att en stödkonsert för Ukraina, med folkmusikgruppen Södra Bergens Balalaikor, fått ställas in i Uppsala efter en hatkampanj. Den näst mest lästa är visserligen just en opinionskrönika, Myra Åhbeck Öhrmans om hur hon lärt sig älska vindkraft, men på tredje plats finner jag åter igen något oväntat – Elin Stadenbergs helgporträtt av romandebuterande Sebasthian Wilnerzon Thörn.
Så ursäkta min förvirring, vilka artiklar önskar egentligen ni läsare? Utan att lova något, vi måste ju också vilja publicera, så hör gärna av er till mig på red@opulens.se. Om sånt ni vill se mer av eller mindre. Eller om texter ni tycker saknas i Opulens.
