De mest brännande värderingsfrågorna under ett valår bör förstås göra avtryck också på tidningarnas kultursidor, men bör inte kulturella uttryck och kulturpolitiken lyftas i högre utsträckning? 

I måndags drog vi igång Opulens efter sommaruppehållet under vilket vi endast publicerat ett par artikelserier. Dels den dagliga Radio 208 om 60- och 70-talens hitlåtar och så på lördagar novellvinnarna från vår tävling i våras. Nu är alltså ordinarie utgivning igång igen och årets första Opulensvecka har ju sammanfallit med valrörelsens slutspurt. Ett sammanträffande som osökt reser ett par frågor kring dagens kulturdebatt.

I skrivande stund toppas Aftonbladet Kultur, på nätet, av en artikel om Sverigedemokraternas ruttna valfläsk att riva en bro mellan Rinkeby och Ursvik i Stockholm. Och högst upp på Expressen Kulturs sida återfinns kritik mot att klimatpolitiken är en så nedprioriterad fråga i årets valrörelse. Missförstå mig inte. Bägge ämnena hör hemma inom kulturjournalistiken och de mest brännande värderingsfrågorna under ett valår bör självklart göra avtryck också på tidningarnas kultursidor.

Men varför inleds kultursidesdebatter idag allt oftare med politiska utspel, eller att någon sagt något på Twitter eller skrivit nåt på en ledarsida och så vidare än kring konstnärliga uttryck? Om inte vi som sysslar med kulturjournalistik lyfter litteraturen och konsten till debatt, vem ska då göra det? Under ett valår blir det också tydligt att det finns ett område med beslutsfattare på såväl kommunal, regional som riksdagsnivå – kulturpolitiken – som lyser med sin frånvaro.

Som jag påpekat tidigare i Opulens är den traditionella kultursidan också dagstidningens andra opinionsbildande sida, men har större fokus på idékritik och samhällsanalys medan ledarsidornas tyngdpunkt ligger på att kommentera dagspolitiken. Gränsdragningen dem emellan kan inte vara glasklar men under klickonomin verkar den nästan ha suddats ut.

I Opulens samsas dagskritiken med opinionstexter. Det är vad som skiljer ett brett kulturmagasin från låt säga en litteraturtidskrift eller recensionssajt. Dock handlar det om balans. Att tycka till om en uppmärksammad tweet ger onekligen i de allra flesta fall fler klick än en bokrecension men kulturjournalistiken kan inte alltid belysa de mest publikfriande ämnena.