Bättre förr? Världens äldsta tidning

Debatten kring Liza Marklunds bok började i bloggosfären. Från att ha handlat om den enskilda författarens och hennes förlags moral har den via ett ifrågasättande av reportageboken som genre vidgats till en diskussion kring de traditionella mediernas publicistik.

Dagens nyheters ledarsida oroade sig i söndags över det ökande gapet mellan media och publik som de menar att bloggdiskussionerna kring Marklundaffären blottar. ”Oroande därför att där ryms så mycket av konspirationstänkande på den ena sidan, och en oförmåga att förklara och motivera mediers arbetsmetoder på den andra.” DN menar att en ”möjlighet att bryta denna misstänksamhetens onda cirkel är att bli öppnare kring vad en redaktion gör.”

Men kruxet med Marklundaffären är just att öppenhet varit omöjlig. Författaren och alla de journalister som använt sig av hennes story har i åberopandet av källskyddet kunnat marknadsföra falska fakta som sanna. Och det finns inget behov att ”förklara och motivera” den arbetsmetoden. Den är accepterad av alla. Lika självklar som att bloggare, efter en granskning av storyn och publicerandet av för vissa medier generande fakta, inte sysslar med ”konspirationstänkande” utan med helt vanlig hederlig journalistik.