Jan Guillou diskuterade i söndags bloggofären i en kolumn. Med anledning av drevet mot hans ägarkollega i Piratförlaget, Liza Marklund, skriver han i Aftonbladet att det ”är först när de riktiga medierna lyfter upp sådana bloggfenomen eller nätdiskussioner till journalistik som bloggeriet kan få betydelse som något mer än bara skvaller och pladder”.

Guillou har förstås rätt i att det finns mycket skit, skvaller och småaktigheter på en hel del bloggar. Det ligger också något i hans påstående att landets journalister måste bli bättre på att rensa i den vildvuxna internetrabatten. I viss mån skulle till och med situationen kunna vändas och initiativet tas tillbaka om den professionaliserade journalistiken inser att den har makt i form av veto. När gammelmedierna inte leker följa john med nätets ”skvallermobb” så får den heller ingen större genomslagskraft.

Men i sin iver att försvara de ”riktiga medierna” går Guillou för långt. Gammelmedierna har ingen magisk förmåga att förvandla skit till guld. Det som finns att läsa på bloggosfären är inte ”skvaller och pladder” till den stund Aftonbladet eller något annat mainstreammedia väljer att lyfta det. Även inom journalistiken gäller att strunt är strunt och snus är snus, om ock i gyllne dosor.

Det är förstås heller ingen slump att ordet ”bloggdrev” har sitt ursprung i ordet ”mediedrev”.