Jan Guillou vill ha guldspade
Det är lätt att vara efterklok, lyder talesättet. Det gäller dock inte för intervjuoffer som ångrar sina uttalanden. De får det sällan lätt.
Som när Ilmar Reepalu ställde upp i en intervju i samband med Skånska Dagbladets artikelserie om antisemitism i Malmö. Dagen efter publicerandet chattar kommunalrådet med läsarna. Inte ett knyst om att han blivit felciterad. Inte förrän mediedrevet drar igång på allvar några dagar senare. Då plötsligt vägrar han tala med tidningen som ”smutskastar” honom.
En som vanligtvis gärna låter sig intervjuas är Jan Guillou. Ska bli intressant att se om även han nu funnit några sura rönnbär i den soppa till pressetisk debatt som förts i veckan.
Expressens avslöjande i höstas om Guillous förflutna som KGB-agent har av föreningen Grävande Journalister nominerats till en Guldspade. Intressant då samma avslöjande av Allmänhetens Pressombudsman (PO) Yrsa Stenius klandrats för att tidningen med ”övertolkning av sitt källmaterial” slog ”fast att Jan Guillou varit sovjetisk agent i meningen spion.” Något som Expressens kulturchef Björn Wiman på sin blogg menar är befängt då tidningen ”till skillnad från andra medier – aldrig utpekade Jan Guillou som spion.” Wiman returnerar således anklagelsen och menar att det är PO själv som upphäver den semantiska gränsen mellan ”agent” och ”spion”.
Alltid lika kaxige Jan Guillou har en annan vinkel i ämnet. Han hävdar på Aftonbladets kultursida att det minsann borde vara han som får Guldspaden. Detta eftersom ”mer än nittio procent av sakuppgifterna” kommer från intervjuer med honom. Men han rasar förstås också lite över ”smutskastningen”. Över att Expressen på ”50 helsidor försökt ta heder och ära av mig genom att utpeka mig som sovjetspion.”
Guillou lät sig intervjuas i Expressen, chattade, skrev själv på deras debattsida och ställde upp i webb-tv. Men ”Guillou bad inte om minsta rättelse eller ens genmäle. Det hedrar honom”, skriver Expressens chefredaktör Thomas Mattsson. Så kanske rönnbären inte var allt för sura ändå. Det vore inte likt Guillou men vi får hoppas på att han i eftertankens kranka blekhet nu inte slutar låta sig intervjuas.
För att ytterligare krydda denna soppa så påpekar journalisten Ann Helena Rudberg på sin blogg att Aftonbladet, där för övrigt Guillou är krönikör och Stenius tidigare varit chefredaktör, var en av de medier som använde ordet ”spion”. Inte konkurrenten. Till Medievärlden berättar Thomas Mattsson varför Expressen nu ska bojkotta PO. Och på Dagens Medias sajt bemöter Yrsa Stenius Expressens kritik genom att hoppa på Aftonbladet! Detta för att de publicerat hennes klander innan Pressens Opinionsnämnd fattat beslut om offentliggörande.
Igår sa plötsligt Stenius till tidningen Resumé att hon inte vill uttala sig just nu. Efter en natts sömn har hon ångrat sig och slår idag tillbaka med kraft men Ilmar, ja han surar väl fortfarande.