MINNESORD. Mattias Flyckt, som bland annat varit webbtekniker på Opulens och ansvarig utgivare för antirastiska tidskriften Expo, gick vid 47 års ålder hastigt bort i onsdags . förra veckan. Stefan Bergmark och Melker Garay minns sin vän.
Vår käre vän Mattias Flyckt har lämnat oss. Han avled plötsligt i sitt hem i onsdags förra veckan efter att ha klagat på ryggsmärtor. Dödsorsaken är ännu inte fastställd men föregicks inte av några kända hälsoproblem.
Vi lärde känna Mattias som unga studenter i Uppsala i början av 90-talet, i kretsen kring vår radikala tidskrift Kaos. Mattias var en sådan slags människa man kunde lita på och anförtro sina tankar åt. En god samtalspartner som ändå inte tonade ned sina egna åsikter på grund av rädsla att förstöra stämningen.
Tvärtom höjde han ofta den senare med sitt i grunden positiva humör och otaliga var de fester där i Uppsala då han plockade fram sin gitarr och sin sång. Och vi andra sjöng med. Mattias föredrog vanligtvis låtarna i den svenska visskatten men tjatade man lite lämnade han Bellman, Cornelis, proggen etc för en stund och spelade istället någon av sina egna kompositioner.
Mattias var lika trogen sina ideal som vänfast. I mitten av 90-talet var han med och startade den antirasistiska tidskriften Expo vilken han också var ansvarig utgivare för en period. Trots det är han nog okänd för många i den antirasistiska rörelsen. Mattias trivdes bäst i bakgrunden och lyfte sällan fram sina egna förtjänster, även om de var många.
Förutom musik blev det en hel del filmskapande och han hade dessutom såväl gröna tankar som fingrar. Hans egenodlade tobak blev till finaste snus och en stor del av sitt vuxna liv arbetade han som miljömedveten systemutvecklare. De senaste åren som teknisk chef på en firma för miljö- och hållbarhetskonsulter.
När idén om magasinet Opulens föddes för tre år sedan var det självklart att ta Mattias ombord på den då ännu ej sjösatta skutan. Han skapade den första versionen av sajten som lanserades i februari 2017 och var vår webbtekniker drygt ett år men hoppade sedan av på grund av hög arbetsbelastning. Heltidsjobb, familj och olika sidoprojekt blir ofta för mycket, även för en mångsidig person som vill mycket.
Våra tankar går förstås nu till Mattias familj. Men vi tror också det finns en hel del andra som liksom vi sörjer att en fin människa inte längre är med oss.