I den rättmätiga kritiken av de stela ”gammelmedierna” riskerar barnet kastas ut med badvattnet. För det är skillnad på åsikter och journalistik. Inte får vi mediekonsumenter per automatik bättre, mer korrekta, nyheter bara för att vi har en ny teknik som möjliggör mångfald och släpper fram ”andra berättelser”.

Jag antar att så länge det funnits medier så har brottsutredare emellanåt uttryckt vädjan om hjälp från allmänheten. I veckan höll polisen i Landskrona en presskonferens med det närmast motsatta budskapet – i syfte att stävja allmänhetens engagemang.

”Vi vill gärna ge vår syn på situationen i Landskrona med tanke på det som framkommit i sociala medier”, sa den biträdande polisområdeschefen Thomas Nilsson. Precis som för våldtäkterna i Bjästa har känslorna svallat långt utanför lokalsamhället och den misstänkte Landskronabons familj har hotats via mail och nätforum. Polischefen menade att dödsmisshandeln av den 78-åriga kvinnan skulle kunnat hända på vilken parkeringsplats som helst i landet. Underförstått: Att det inte har något att göra med specifika integrationsproblem för just Landskrona.

Innan Uppdrag Granskning satte ljus på den märkliga historien i Bjästa så hade en grupp på Facebook, till stöd för den våldtäktsdömde, fler sympatisörer än vad som bor i Bjästa. Efter Uppdrag Granskning vände det och vips hade tjugo tusen personer anslutit sig till en hatgrupp mot samma pojke.

Fredrik Svedjetun, chefredaktör för Dagens Media, är en av flera som under senaste tiden oroat sig för denna utveckling. På sin blogg skriver han att ”ungdomarna i Uppdrag Gransknings reportage verkar skrämmande nog ha slukat och trott på desinformationen på internet som om det vore DN de läste.”

Måhända är det stofilt att uttrycka sig på det viset, likväl håller jag med om att det oftast finns viktiga distinktioner mellan journalistik och blogginlägg. En nyhetsjournalist under en ansvarig utgivare har vissa regler att följa. För att hänga ut brottsmisstänkta ska det exempelvis finnas ett starkt allmänintresse. Det som publiceras ska vara korrekt och olika parter i en konflikt ska komma till tals. Givetvis kan avvägningar och utförande kritiseras men samma krav ställs inte på den vanlige bloggaren.

Visst finns det anledning att också mer generellt vara starkt kritisk till mainstreammedierna. Till hela denna systembevarande institution där val av ämne och vinkel i grunden styrs av en kommersiell logik i allians med yrkeskårens sneda klassammansättning. Och visst har de sociala medierna punkterat myter och släppt fram andra berättelser. Men de sociala medierna har också möjliggjort flodvågor av desinformation vilket ställer högre krav på källkritiskt medvetande hos oss mediekonsumenter.