Det var bara en tidfråga men nu har det hänt. Att en bloggare tackar nej till företagssponsring och det blir en snackis på nätet.

Det mest intressanta med detta är kanske inte att det finns människor som i vår hyperkommersiella tid, där vi vant oss vid att allt och alla kan köpas, värnar sitt oberoende. Nej, det intressanta är bloggosfärens oreserverade hyllning där till och med den tilltänkta sponsoren, teleoperatören TeliaSonera, stämmner in i kören.

Bloggaren Ulrika Good blev i torsdags bjuden på lunch av en person från TeliaSonera. Han önskade att Ulrikas blogg – As good as it gets – skulle feedas till Telias Melodifestivalportal. Det vill säga att rubrikerna på hennes sajt skulle direktlänkas från deras. Som tack skulle hon få biljetter till festivalen, få en ny mobil samt frottera sig med stjärnorna på ett förevent. Men Ulrika Good sa alltså nej. Hon gillar melodifestivalen och har skrivit om den tidigare men kände att glädjen i att driva bloggen skulle försvinna om hon kände krav på motprestationer.

Man kan tycka att sponsring mot några länkade rubriker inte direkt är att sälja sin själ till djävulen. Vi har ju vant oss vid att minsta lilla blogg har kommersiella banners och det rapporteras att de stora lirarna titt som tätt får gratisprylar av diverse företag som hoppas på att nämnas i spalterna. Det har också varit en diskussion kring produktplacering efter att landets största bloggare, Blondinbella, anklagats för att inte ha gjort skillnad mellan reklam och journalistik. Att hon fått betalt för att på sin blogg lägga ut textreklam utan att tydliggöra att det är just reklam. Så sent som i förra veckan blev hon åter igen anmäld till Konsumentverket med risk att hamna i Marknadsdomstolen.

Med allt detta i bakhuvudet så är Ulrika Good nej till att bara feedas verkligen prov på principfasthet. Med rätta dunkar andra bloggare henne nu i ryggen. TeliaSoneras representant, som hade bjudit henne på lunch, skriver själv i kommentarsfältet på As good as it gets. Han menar att de på TeliaSonera av reaktionerna bara blivit mer stärkt i att ”sociala medier är en fantastisk kanal att arbeta med. Men att det också sker på något andra villkor än tidigare; inga reglerade krav på motprestationer och den som skriver styr.”