"Det är inte hur man har det, utan hur man tar det."
"Lev i lösningarna, inte i problemen."
"Meningen med livet är att hitta en mening med livet."

Råd från en sajt om coaching. För nu är det högsta trend – att ha en egen coach.

Från idrottsvärldens och finanskretsarnas eliter har det sipprat nedåt. Till och med jag har haft en coach när jag gick en utbildning i projektledarskap inom kultursektorn. Men det här var några år sedan när coaching fortfarande var något med förankring i den materiella verkligheten, i mitt fall som stöd när jag skulle starta företag.

Med mental coaching, livscoaching osv. har fenomenet börjat kantra mot något som måste betecknas som nyliberalt new age-flum där floskler som ovanstående ska stålsätta blivande entrepenörer mot kritik, eller kanske borde jag skriva självinsikt?

Få personer torde symbolisera den nya tidens entrepenörer lika starkt som Johan Staël von Holstein. Som jag skrivit tidigare har Johan denna vinter stått rak under ett skyfall spott och spe för sina åsikter. Men inget, inte en droppe tränger igenom. Johans långa läderrock verkar vara lackerad med teflon och hans arsenal knökfull av coachingslogans från helvetet:

”Det du tycker är roligt är oftast det du är bra på.”
”Är glaset fullt eller halvtomt? En positiv grundinställning plockar ut positiva saker i allt man är med om.”
”Gjort är gjort. Annars riskerar man att missa nya möjligheter.”

I bloggosfären och i mainstreammedierna framställs ofta dessa magretande coachingfloskler som högsta visdom. Och vi som menar att en annan, frihetlig, ekologisk, demokratisk och socialistisk, värld är det enda realistiska kallas flummare!