”Vi vägrar stödja lögnmedierna genom att vara tysta medlöpare. Vi förbinder oss att utöva relevant journalistik grundad på fakta”, skrev i tisdags tjugotvå chefredaktörer i Finland i ett upprop. Att få stopp på dessa rasistiska propagandasajter är förmodligen svårt utan att inkräkta på yttrande- och tryckfriheten. Men kanske stavas en del av problemet Facebook.

Uppropet publicerade redaktörerna i sina respektive medier däribland landets största dagstidningar Helsingin Sanomat, Aamulehti och Hufvudstadsbladet samt public servicebolaget YLE:s sajt. Bakgrunden till uppropet var flera nyheter som spridits i Finland där invandrare anklagats för brottslighet. Nyheter som varit fel- eller rent av lögnaktiga.

Redaktörerna reagerade inte bara mot de till nyhetsmedier förklädda sajter som ”förgiftar samhällsdebatten och atmosfären i samhället genom att medvetet vilseleda allmänheten med falsk information”. De är också oroliga över den generella råhet som slagit rot i sociala medier och för hot mot journalister.

I Sverige pågår samtidigt en debatt kring hur Facebook styr det offentliga samtalet och dessa två diskussioner hänger nog en del ihop även om det förmodligen ”är svårare att erkänna hur samma Facebookmekanismer som premierar vulgära hatposter också påverkar journalistiken”, som Expressens kulturredaktör Anna Hellgren skrev i onsdags. Mekanismerna hon talar om är de algoritmer som premierar ”reaktioner, det vill säga ju fler som reagerar på en postning – desto fler kommer att få se den högt upp i sitt flöde.”

Även om Facebook knappast kan beskyllas för att ha skapat det förpestade samhällsklimatet så är det ganska uppenbart att sajten ger näring åt rasism och sexism på samma sätt som de ger näring åt allt som skapar konflikt, det vill säga reaktioner hos användarna. Då Facebook sedan inte reagerar ens mot hot som är brottsliga så är underlåtelse ett milt ord.

I förra veckan gick frilansjournalisten Jack Werner ut i media och berättade hur han till och med nekats intervjuer med chefer på Facebook om hur de ser på hotfulla inlägg. Efter att Werner senaste året anmält flera kommentarer men liksom många av oss andra användare märkt att de inte reagerar så anlitade Svenska Dagbladet honom för att intervjua ansvariga på Facebook. I sista stund ställde de in.

I år fyller den svenska tryckfrihetsförordningen 250 år och den ska vi givetvis värna. Men en hel del av de hot och hat som idag sprids på nätet är brottsliga och skyddas inte av yttrande- och tryckfrihet utan ska beivras. Annat, som mycket av det som lögnmedierna sprider, går och ska inte lagföras. Men det finns heller ingen anledning att ge näring åt dem.

Liksom mainstreammedierna är de högerextrema propagandasajterna idag beroende av Facebook för att sprida sitt material. IT-jätten är som sagt inte skyldig att göra det men eftersom det är en miljardindustri lär det bli svår att ändra i dom algoritmer som idag premierar konflikter. Men Facebook kunde åtminstone låta sig intervjuas om sina arbetsmetoder. Samt givetvis ta de anmälningar om brott mot Facebooks egna regler som användarna skickar in på allvar.