Lika naturlig som luften vi andas? 

I söndags var kulturjournalisten och bloggaren Andreas Ekström inbjuden till SVT:s Agenda för att diskutera Googles särställning på nätet. I programmet föreslog han att den första september skulle vara en Google-fri dag. 

Inte som en protest utan som en pedagogisk övning för att visa hur beroende vi är av internetföretaget med stort I.

Andreas Ekströms utspel satte en digital snöboll i rullning. Under det dryga dygnet mellan Agenda och första september så skrevs tusentals blogginlägg, twitter-texter och mejl. Även andra medier tog upp förslaget. På sin och Patrik Svenssons blogg Skallarnas sammansvärning på Sydsvenskan.se sammanfattar Ekström reaktionerna.  Dels provocerade förslaget många som på diverse sajter spydigt skrev kommentarer av typen: ”Gud så dumt. Ska vi bojkotta elektricitet i morgon då? Luft? Vatten?”

Sedan verkar många ha upptäckt att det är svårare att delta i den Google-fria dagen än man kanske oreflekterat kan tro. Som bloggaren Nikke Lindqvist påpekar så är det ju inte bara att sluta använda söktjänsten Google, att sluta googla alltså, utan också att inte läsa e-post om man anväder Gmail, inte skriva något på Google Docs, inte se YouTube-filmer, undvika Blogspot-bloggar mm.

Att provocerade människor ser ett företag lika naturlig som luften vi andas är förstås ett klockrent bevis för Andreas Ekströms tes om vårt beroende av Google. Att många vana internetanvändare trots att de försökt delta i Google-fria dagen efteråt vittnar om att de misslyckats understryker detsamma.

Marie Andersson på Opassande bjuder på ett talande exempel. Efter att hon skrivit om den Google-fria dagen kommer hon på att hennes bloggpost automatindexeras av just Google. ” För att vara konsekvent no google, borde jag inte ens ha bloggat om detta…”