I september öppnar barnsjukhuset Martina i Stockholm. Det har föranlett en avundsam debattartikel i DN i tisdags där bland annat den kända barnläkaren Lars H Gustafsson kverulerar och viftar med FN-konventioner. Som om mänskliga rättigheter någonsin fått marknadens hjul att snurra!

En protestsida på nätet har startats och en massa bidragstagare som inte har annat för sig än att hänga i bloggosfären om dagarna stämmer nu in i klagolåten. Men har man inte lust att betala den privata försäkringen för sina ögonstenar så kan man ju pynta en tusenlapp vid sjukhusdörren. Och är man för snål för det så finns faktiskt den offentligt finansierade vården. Men, som Martinas vd Peter Wasmuth konstaterar – Vad kostar det inte att sitta i en sex timmar lång kö i ett väntrum?

Fast det är väl det simulanterna vill. Ligga på lättjans skattefinansierade bänkar och ojja sig över att deras ungar har lite ont i halsen. Vabba och slippa göra rätt för sig. Dessa så kallade myndiga människor nöjer sig uppenbarligen inte med kommunala skolor och gratis tandvård för barnen utan vill till varje pris kväsa hederliga entrepenörer från att befria instängda branscher från sosseriets 1900-tal.

Ja, jisses! Vad kommer jantelagskramarna kräva härnäst? Rösträtt för folk utan eget företag?