Polisens rykte har väl aldrig varit riktigt bra i kvarteren där jag bor. Men en rad nya incidenter i Södra Innerstaden i Malmö har gjort att de nu torde ligga på en rekordlåg nivå. Igår hölls en debatt om polisens allt bryskare behandling av stadens ungdomar. Samtidigt har också vänsteraktivister på senaste tiden vittnat om allt hårdare tag från farbror blå.
I februari i år var fem pojkar i tolvårsåldern på väg hem efter att ha spelat fotboll. Polis beordrade pojkarna att ställa sig mot en vägg för visitation. Behöver jag skriva att de var av så kallad "annan etnisk bakgrund"? De tre polispatruller, varav en hundpatrull, höll pojkarna under uppsikt under en längre tid medan förbipasserande alltmera högljutt protesterade. En av dessa var läraren Maria Dahl som efter att ha skrivit en upprörd insändare startade en seglivad debatt.
Det märkliga i den här historien är att pojkarna inte var misstänkta för nåt även om polisen efteråt motiverat tilltaget med att ett personrån ägt rum i närheten under kvällen. Poliserna verkade däremot mena att pojkarna får skylla sig själva eftersom de var på ”fel plats” under ”fel tid”. Klockan var åtta på kvällen. Platsen var Möllevången där de bor.
En månad senare. En stödfest för Malmös nya aktivitetshus Utkanten och det vänsterinriktade caféet Glassfabriken blir avbruten av polisen. Ett trettiotal poliser stövlar in, kollar ID-handlingar och fotar folk. En uppenbart privat tillställning med politiska förtecken men polisen betecknar sitt tilltag som att de stoppat ännu en ”svartklubb”. En story som de lokala medierna sväljer.
Det här är bara några exempel men det är exempel som ligger mig nära. Jag hade funderingar att gå på den där stödfesten. Jag har en tolvårig grabb som får vara ute efter klockan åtta i våra kvarter och även om han är blond så är inte alla hans kompisar det.
Läs mer:
Sydsvenskan om ungdomars rädsla för polisen
Yelah om polisens strategi för hårdare tag mot vänstern