Efter det förra terrordådet i Paris, mot tidningen Charlie Hebdo, spreds nya satirteckningar på nätet. En av dem föreställde en penna som spetsar en islamistisk terrorist. Pennan pryds av den socialistiska agitatorn och folkmusiklegendaren Woody Guthries bevingade ord: ”This machine kills fascists.”
Guthrie hade skrivit dessa ord på sin gitarr men idag ställer vi ofta vårt hopp till att pennan är mäktigare än svärdet. Teckningen sade också ytterligare en sak som nu, efter de senaste attackerna i Paris, är än viktigare att understryka – att islamistiska terrorister är fascister.
Även om IS tagit på sig senaste dåden så vet vi inte ännu sanningen om vem eller vilka som ligger bakom dem. Men det pekar åt samma håll och oavsett dåden i Paris så har en terrorsekten IS mycket blod på sina händer. Djupare sett handlar det förstås inte alls om korrekt namn på en gud eller olika sedvänjor utan om idéer som har själsgemenskap med västerländsk fascism. Samma vurm för den starkes rätt att med våld införa en ”negation av socialism, demokrati och liberalism”, som Mussolini själv definierade fascismen.
De områden terroristerna attackerade senast har ett starkt symbolvärde. Inte bara för att där låg kända nöjesetablissemang, västerländsk dekadens enligt allsköns fundamentalister, men också för att det var mångkulturella kvarter där tolerans och vänsterideal har ett starkt fäste. Fascismen är ju i grunden en reaktion mot den franska revolutionens universalistiska idéer om frihet, jämlikhet och broderskap.
Och politiskt har förstås den europeiska extremhögern mest att vinna på terrordåden. De populistiska antimuslimska poänger de nu kan göra behöver de vare sig organisera eller finansiera. Att exempelvis Mats Dagerlind på högerextrema Avpixlat nu beskriver detta som ”ett krig mellan västvärlden och islam” bekräftar precis vad de förmodade terroristerna vill höra. Det illustrerar också på ett nästan komiskt sett hur beroende deras världsbilder är av varandras.
Men ett litet ljus i mörkret är just att dessa två fascistiska läger förstås inte, i alla fall inte under närmaste tiden, kommer ingå en ohelig allians. De islamistiska terroristerna skiter nog i och för sig fullständigt över vilken partifärg de otrogna har men för extremhögern är alla muslimer fiender, oavsett om det handlar om en terrorist eller ett offer för terrorismen. Den övervägande delen offer är ju själva muslimer.
De nya terrordåden i Paris har skördat runt dubbelt så många människoliv som Utøya. Även om Anders Behring Breivik gjorde allt för att framstå som en kristen förkämpe så såg de flesta av oss djupare ideologiska bevekelsegrunder. På samma sätt bör vi förhålla oss till terroristerna i Paris. Förmodligen ser de sig själva som religiösa martyrer men liksom ytterst få kristna kände sympati inför barnamorden i Norge så känner en överväldigande majoritet muslimer avsky för terroristerna i Paris.