Reinfeldt och Löfven

Fredrik Reinfeldt tycker att vi ska jobba till 75 år. Men skjut mig! Och med Stefan Löfven kommer sysselsättningen, denna hurtiga självpåtagna uppgift att ”få folk i arbete”, stå i centrum för socialdemokratin. Ja, det har det väl alltid gjort men av den nya partiledarens ogenerade flirt med näringslivet att döma finns det fog att oroa sig för att alla andra politiska projekt nu kommer få stå tillbaka.

Sysselsättningshysterin går att kritisera utifrån problemområden som klimatet, folkhälsan, demokratin osv. Men det finns också ett betydligt enklare argument emot den så kallade arbetslinjen som jag mot rådande samhällsstämningar alltid brukar anföra: Vi vill ju för faan inte jobba! Det är bara bluff!

Mitt bästa exempel på att det så förhåller sig: Många av oss som arbetar och kan försörja oss köper ibland en trisslott. Varför? Jo, det finns en – eller egentligen flera – anledningar och jag syftar förstås på de 50 lakanen i månaden i 25 år som de lyckliga vinnarna får utan att behöva lyfta ett finger. Ja, möjligtvis det där reklamfilmslångfingret till chefen dårå.

Låt oss dela på de jobb som behöver uträttas så får vi tid att göra roligare saker i livet och skapa saker av verkligt värde. Självklart mår folk utan arbete idag ofta dåligt men det beror ju på knapphet, att det i vår samhällskultur inte finns många möjligheter till meningsskapande utanför löneslaveriet. Ett ord som vi förresten allt för sällan använder.

Mer om pensionsförslaget: Peter Andersson, Jinge, Röda Malmö, DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, Svd1, Svd2, Svd3, Svd4, Svd5, GP,