I samma stund som jag börjar skriva denna text om Brottsförebyggande rådets nya kartläggning så svarar en kollegorna på frilanskontoret i sin mobil. Hon bor i stadsdelen Kirseberg och nu vill hennes syster i Stockholm höra att det inte är hon som fallit offer för mordet där i torsdags.

Vi Malmöbor har vant oss. Oroliga telefonsamtal och sms är vardag och nästan vilken diskussion om Malmö som helst med en utomsocknes hamnar i frågan ”hur kan du bo i en så farlig stad?” Tja, också i den rapport som Brå presenterade i veckan så konstateras det att Stockholm ligger högst när det gäller anmälda brott per hundra tusen invånare. Men det intressanta med denna kartläggning är att det är en jämförelse mellan landets tre storstäder och att Brå uttalar sig om orsakerna till skillnaderna och att det även där inte riktigt stämmer med mediebilden.

Malmö har exempelvis fler anmälda brott som utpressning och övergrepp i rättssak. Det skulle enligt Brå kunna vara ett tecken på att Malmö, i förhållande till sin storlek, är mer drabbat av kriminalitet som har sin grogrund i organiserad brottslighet än Stockholm och Göteborg. Malmö skiljer sig också från de andra två genom att de kriminella befinner sig på en geografiskt liten yta. De får svårare att undvika varandra och det ökar risken för våld samtidigt som tillgången på vapen är hög.

Men de flesta skjutningar med koppling till den organiserade brottsligheten anses bottna i personliga konflikter och inte i gängkrig eller om marknadsandelar vilket ju inte alls stämmer med mediebilden. Men detta är bedömningar av intervjuade poliser och kanske ska vi inte dra för långtgående slutsatser. Om vi dyker djupare ned i de ”personliga konflikterna” så har de kanske i många fall ändå börjat i någon form av ekonomiskt spörsmål.

Oavsett orsakerna bidrar förstås mediebevakningen, på gott och ont, av den organiserade brottsligheten till oro även hos oss som bor i Malmö och inte bara hos våra släktingar och vänner uppåt landet.

Enligt Brå var andelen som kände otrygghet under vistelse i det egna bostadsområdet i snitt 30 procent i Malmö under åren 2006–2011 och 21 procent i Stockholm samt Göteborg. Andelen otrygga i Malmö och Stockholm har dock minskat under åren, medan de ökat något i Göteborg. Om man bara tar med siffrorna för 2011 så är oron för att närstående ska drabbas av brott nu faktiskt större i Göteborg än i Malmö.

Enligt en av utredarna har Malmö ”en särskilt besvärlig social och ekonomisk grundsituation jämfört med Stockholm och Göteborg”, med högre arbetslöshet, barnfattigdom och hemlöshet samt fler socialbidragstagare. Andelen unga i så kallat brottsaktiv ålder är ungefär lika hög i de tre städerna, men riskerna för brott från dessa ökar förstås när så många unga i Malmö uppfattar sina chanser i livet som små.

Så även om Malmö ännu inte är så farlig som bilden av staden påstår så verkar förutsättningarna, de sociala orättvisorna, till det finnas. Och om detta må medierna berätta.

Publicerad i Skånska Dagbladet den 27/5-2012