Tidningen Journalisten skriver i veckans nummer att Maggie Thauersköld Crusell, reporter på tidningen Världen idag, stoppades från att komma in på klimatkonferensen i Köpenhamn. Men tidningen verkar ha missat att Thauersköld Crusell driver den klimatförnekande bloggen The Climate Scam och i frågan lierar sig med allsköns brunskjortor.

Något som torde varit ett tyngre vägande skäl för att stoppa henne än att hon frilansar åt en kristen tidning.  

2001 sökte jag och ett par andra medarbetare till den radikala nättidningen Yelah ackreditering till EU-toppmötet i Göteborg. Vi fick avslag och UD motiverade sitt beslut med att våra presskort inte utfärdats av Journalistförbundet. En märklig story om pressfrihetens begränsningar i Sverige som tidningen Journalisten också skrev om.

Att just vi, som hade av staten godkända presskort men från den syndikalistiska fackföreningen SAC, stoppades var ett uppenbart politiskt beslut. För till skillnad från Svensk Jakt eller vilken annan media som helst som kunde få ackreditering så sysslar Yelah med samhällsjournalistik. Just 2001 citerades vi dessutom flitigt av mainstreammedierna eftersom vi var en av få tidningar som då gav röst åt den unga globaliseringsrörelsen. Och det var förstås där skon klämde. En kritisk, om än liten, röst var en för mycket för UD.

Men till skillnad från UD 2001 verkar FN:s medieorganisation anno 2009 till slut kommit på bättre tankar. För nu har Maggie Thauersköld Crusell fått sin ackreditering och kan mingla bäst hon vill med andra klimatförnekare på konferensen, som Pia Kjærsgaard från främlingsfientliga Dansk Folkeparti och fascisten Nick Griffin från British National Party.

Det är faktiskt helt i sin ordning och stavas pressfrihet.