Rojalisten som inte förnekar sig

Herman Lindqvist är inte en författare som förnekar sig.

Nästa år är det tvåhundra år sedan Sveriges riksdag samlades i Örebro för att välja den franska marskalken Jean Bernadotte till svensk tronföljare. Kommunen planerar därför ett mångmiljonjippo till åminnelse av detta vilket det hädiska oppositionsrådet Murad Artin till Herman Lindqvists förtret motsätter sig.

Vänsterpartiet i Örebro har dessutom knackat dörr och funnit 80 procent av befolkningen på sin sida. I Herman Lindqvists värld är det ingen slump att 80 procent av de 3 000 tillfrågade mellan tummen och pekfingret sammanfallar med de lokala röstsiffrorna för Vänsterpartiet. ”Den stora massan av örebroarna röstade således på andra partier och har helt andra åsikter än extremvänstern”, meddelar vår konspirationsteretiske hovmatematiker i sin kolumn i Aftonbladet.

Som om det inte vore nog så argumenterar Lindqvist att monarki och republik kvittar lika, eftersom alltid ”slåss stadens makthavare och deras fruar om en plats vid kvällens bankett.” Läs den meningen en gång till med genusglasögon och sug sedan på nästa:

"Kanske är det också så att de flesta infödda örebroare har en annan känsla för Sveriges och Örebro stads historia än Murad Artin, som kom som armenisk flykting från Irak och kanske inte är riktigt insatt i sitt nya hemlands historia". Skulle man för en sekund finna det värt att ta detta argument på allvar så kan man konstatera att kommunalrådet Artin bott i Sverige i 25 år. Herman Lindqvist har under sina 66 levnadsår sammanlagt bott i Sverige i sju.

För övrigt har författaren som inte förnekar sig, av ren tillfällighet förstås, i höst släppt en bok med titeln "Jean Bernadotte. Mannen vi valde”.