Politiker och opinionsbildare från höger har tidigare uppmanat till stödätning hos en indisk restaurang som satts i facklig blockad av Syndikalisterna. När nu tidningen Arbetaren avslöjar att krögaren inte har rent mjöl i naanbrödet så backar flera av dem.
I vintras bodde en papperslös indier hemma hos oss. Han hade jobbat som nattstädare på Mc Donalds i småländska Nybro för 33 kronor i timmen och hyrt en lägenhet med tre andra i samma situation. En lägenhet utan möbler som den så kallade arbetsgivaren ordnat. Men så blev han av med jobbet och vräktes. Som på film med sina tillhörigheter utslängda genom fönstret. Han sökte då kontakt med Svenska kyrkan och bodde ett tag hos mina svärföräldrar i Nybro prästgård. Därifrån kom han till oss ett par veckor och flyttade sedan vidare till vänner och vänners vänner.
Muhammad Riaz heter en annan papperslös. Han kom till Sverige i juli 2005 efter att ha hamnat i onåd hos en militant islamisk organisation i Pakistan. Han är utbildad ekonom men eftersom han också har erfarenhet av restaurangarbete fick han ganska omgående att jobb. På indiska Lilla Karachi i Gamla Stan i Stockholm bakade han naanbröd, marinerade kyckling, städade, diskade och delade ut reklamblad. 8–13 timmar om dagen, sju dagar i veckan, för 45 kronor i timmen. Delar av lönen fick han vitt, andra delar svart och resten fick han inte alls. Detta förnekas förstås av restaurangägaren.
När syndikalisterna Stockholms Lokala Samorganisation kallade restaurangägaren till förhandling med krav på att få ut mellanskillnaden, 80 000 kronor, uppsöktes Muhammad av en pakistansk man som hotade han och hans familj. Konflikten trappades upp och facket genomförde indrivningsblockader utanför restaurangen i syfte att få kunder att vända i dörren. Medierna blåste upp rubriker och borgerliga opinionsbildare som centerpartistiske riksdagsledamoten Fredrick Federley, Svenska Dagbladets ledarskribent Maria Abrahamsson och MUF:s ordförande Niklas Wyman rasade mot fackets ”maffiametoder” och manade högersympatisörer till stödätning.
Tidningen Arbetaren har i en rad artiklar de två senaste veckorna avslöjat fakta som stöder Muhammad. För det första har mannen som uppgetts vara Lilla Karachis revisor inte alls den positionen. En granskning av bokföringen visar att endast 1,5 personer, utöver ägaren och hans fru, skulle jobba under öppettiderna. Något helt orimligt för en så stor restaurang. På Muhammads lönespecifikationer påstås det att han skulle ha tjänat 75 kronor i timmen och ett annat papper styrker att han anställts som restaurangbiträde. Även om den summan skulle betalats så är den olagligt låg eftersom restaurangen tecknat kollektivavtal och under den aktuella perioden Muhammad jobbade var lägsta lönen 89:74 kr i timmen.
Fackföreningskritikerna verkar nu ha fått kalla fötter. ”Istället för att, som syndikalisterna, faktiskt lyssna på en arbetstagare som tycker sig ha blivit illa behandlad, har man reflexmässigt tagit restaurangägarens parti”, skriver exempelvis liberala magasinet Neos redaktör. Han påpekar också att rätten till indrivningsblockad är lagstadgad. Muf Stockholms Edvin Alam hade tidigare skrivit att Syndikalisterna inte företräder arbetstagaren utan bara ”vill tjafsa med folk i brist på bättre saker att göra”. Nu vill han ”ta tillfället i akt och öppet be om ursäkt för det uttalandet”.
Många högerdebattörer, som Centerns Ungdomsförbunds ordförande Magnus Andersson, menar förstås att de fortfarade har rätt i sak men att de nya uppgifterna satt frågan i ett annat ljus. Andra som gått på dumliberal magkänsla och låtit lunchen bli ett tillfälle till civil olydnad har ångrat sig. ”Själv kan jag bara hålla upp händerna och säga att det är en måltid jag ångrar i efterhand”, skriver den liberala opinionsbildaren Mattias Svensson på sin blogg.
Så vad lär vi oss av detta? Ja, ett är förstås att det finns politiska opinionsbildare som hedervärt nog kan erkänna fel och be om ursäkt. Det andra är att hur hedervärd individen än är, hur han eller hon än ömmar för samhällets utsatta, så är det i förlängningen något helt annat än verklig solidaritet. Verklig solidaritet är ingen allmosa, ingen tillfällig nyck hos de med makt och magont. Det är klassmedvetet självförsvar.
Nu läser jag på nätet att vår indiske vän som bodde hos oss i vintras gått med i Kalmar LS och att de varslat Mc Donalds om blockad. Som man säger: Kampen fortsätter.