Millennium-författaren Stieg Larsson
Konsekvensneutral och objektiv. Två gamla honnörsord som visserligen är utopiska men i alla fall anger inställningen till vad som är så kallad god journalistik. Idag använder inte publicisterna honnörsorden lika ofta. I högre grad accepterar vi subjektivitet också i den mest traditionella formen för rapportering – nyhetsjournalistiken.
Men i svensk media utgör TT fortfarande ett undantag, en institution vars oklanderlighet inte tillåter någon, synlig i alla fall, personlig färg i nyhetsjakten.
Journalisten Kurdo Baksi har i veckan fått kritik för sin biografi Min vän Stieg Larsson där han anklagar den framlidne författaren för att inte ha skött sitt jobb på TT journalistiskt korrekt. Enligt Baksi ska Stieg intervjuat sig själv och sina vänner vid några tillfällen. Både Larssons sambo Eva Gabrielsson och Kenneth Ahlborn, hans chef på telegrambyrån de sista 11-12 åren, har kraftigt tillbakavisat påståendena och det har hotats med juridiska åtgärder, indragen upplaga av biografin etc.
Hur som helst. Jag tror inte det är obetydligt för diskussionen att det var just som TT-medarbetare Stieg Larsson sägs ha begått misstag. Sägs. För ännu är det bara lösa påståenden som givit upphov till vilda spekulationer.
Exempelvis på nyliberala magasinet Axess blogg där Johan Lundberg funderar vitt och brett och drar paralleller till Henning Mankell och Jan Guillou utifrån en minst sagt spännande tes om subjektiv journalistik: Deckarskrivandet är det naturliga steget för en vänsterjournalist besviken över att verkligheten inte går att lägga tillrätta. Från den rena fiktionen är ”steget sällan särskilt långt från det konspirativa tänkande som alltsedan Lenins dagar har utgjort en viktig grundbult i den kommunistiska ideologin.”
Journalisten Stefan Hagbergs bloggspekulationer är däremot genomgående fördömande om utspelen från Kurdo Baksi, vilken han själv också är bekant med sedan många år. Hagberg ser bara ett par försumbara tveksamheter under Larssons 22 år på TT. Att han möjligtvis skrivit om en högerextrem organisation som beställt ut passbilder på honom samt någon gång intervjuat personer som han också känner privat.
Hagberg påpekar att Baksi säkert själv intervjuat någon han haft vänskapliga förbindelser med. Med största sannolikhet finns Baksi också på turkiska säkerhetstjänstens lista över inte så populära personer. En säkerhetstjänst Baksi skrivit kritiskt om många gånger. ”Är kamrat Baksi inte lite part i målet då med sin egen hemsnickrade journalistiska etiks mått mätt?”
Upprörda debatter kring journalisters vandel brukar ofta handla om uthängningar och, undantagsvis, om mutor. Om Hagberg verkligen genomskådat Baksis rubrikskapande påståenden så har vi här att göra med journalistik som dagligen produceras på någon redaktion i Sverige.
Storm i ett vattenglas måhända men minns då att det var oklanderliga TT Stieg Larsson jobbade på.