Jan Scherman vänder inte blad
Under det gångna året stormade det flera gånger kring familjen Bernadotte som då hade suttit i två hundra år på den svenska tronen. Svt valde dock i måndags att börja det nya året med att fortsätta på den bana de slog in på redan i våras: Med kungafjäsk på veckotidningsnivå.
På den 8 mars 2010, internationella kvinnodagen, valde att förlägga premiären av serien Det kungliga brölloppet. Programledare Ebba von Sydow fick visserligen lite klädsam kritik i Svt Debatt. Men svensk media, inklusive public service, skulle under hela våren visa upp sina fjäskigaste sidor. Som om det inte räckte fanns på Svt:s sajt en blogg om bröllopet. Där fick vi veta vilka moderiktiga modesjalar det går att köpa av Nathalie Schuterman. En av många bloggposter som överskred gränsen för textreklam och som förmodligen inte accepterats om det inte varit för att fördämningarna nu helt hade brustit.
Det kom dock lite smolk i den rojalistiska bägaren när prinsessan Madeleines förlovning bröts mitt under storasyrrans bröllopsbestyr. Året med kungahuset i måndags vigde en enda minut av programmet åt den händelsen. Den skandalomsusade boken Carl XVI Gustaf – den motvillige monarken fick det dubbla, dvs. två minuter. Visserligen anständigt av Svt att inte följde med i kvällstidningarnas drev och avstå från att vältra sig i snaskigheterna. Men dels borde kungens och hans grabbgängs påstådda behandling av de så kallade ”kaffeflickorna” leda till i alla fall några frågor om statschefens kvinnosyn. Sedan vore det på sin plats att få höra monarkens syn på maktmissbruk då Säpo i skandalboken påstods ha sopat igen spåren efter monarkens olika snedsteg.
Svt har vanligtvis en strikt policy vad gäller personliga kopplingar mellan medarbetare och de personer som deras redaktioner bevakar. Programledare Karin Hübinette fick exempelvis lämna Agenda när hennes syster Hillevi Engström blev arbetsmarknadsminister. Detta på grund av den eventuella risken att Hübinette skulle intervjua sin syster. Men till redaktionen för Kungabröllopet anställdes Niklas Ek, en kompis till Daniel Westling. Efter kritik sparkades han till slut men det hindrade inte Svt att ta in Meta Bergqvist, en gammal vän till Carl XVI Gustaf, som producent för Året med kungafamiljen.
I slutet av året visade Kalla fakta en dokumentär om kungens svärfar, Walther Sommerlath. Programmet visade att Sommerlath gick med i det tyska nazistpartiet redan då han levde i exil i Brasilien och genom den så kallade ariseringen tog han över en fabrik i Tyskland av en judisk familj. Tv 4:s vd Jan Scherman fick på grund av avslöjandet ett surt julkort från drottningen under helgerna. Det fick nog inte Svt:s Eva Hamilton.
”2010 var året då kungamakten så tydligt blev en elitisk klick” skrev vd:n för landets största kommersiella tv-kanal i Aftonbladet. En intensifierad granskning av kungahuset var Schermans nyårslöfte. Av Svt:s Året med kungafamiljen att döma kan vi inte förvänta oss detsamma av public service-kanalerna. Snarare verkar de liksom vår monark vilja ”vända blad”.
Problemet verkar vara att i Ebba von Sydows värld finns det ingen skillnad mellan reklam och journalistik, för när hon var i USA minsann…
Ja, det svenska kungahuset! *Suck* Inte nog med att våra barns småpengar går till att låta kungen tissla och tassla, han är dessutom både flat och tråkig så det förslår! (Ja, jag såg jultalet!)
Nej, annat är det i England där det snart stundar bröllop åter. Prins William är det åtminstone lite drag i; han har ju jobbat som hjälparbetare i Chile för att få känna hur proletariatet har det! Den uppmärksamme (dvs jag), kunde i den tv-dokumentär som nyligen visades också notera, att hans blivande, Kate Middleton, under sin arm bar Montefiores ”Den unge Stalin” …Om detta bådar gott eller inte återstår dock att se! 😉