Vid millenieskiftet läste tre fjärdedelar av landets invånare dagligen en morgontidning. Idag är det färre än hälften. Det finns anledning att oroas men mer för journalistikens utveckling än själva formen den paketeras i.

Morgontidningen har inte samma betydelse i våra liv som tidigare. Mycket av den information som vi förr letade i tidningen hittar vi ju idag på annat håll. Vill vi veta utbudet av lediga bostäder, vilken mat som serveras på äldreboendet eller nöjesutbudet i vilken stad som helst så finns det bättre källor än morgontidningen, på papper eller ej. Ett annat exempel är insändarsidorna vilka idag inte alls har samma betydelse för den ideella opinionsbildningen.

Nordiskt informationscenter för medie- och kommunikationsforskning, Nordicom, vid Göteborgs Universitet har funnits sedan sjuttiotalet och släpper årligen sin Mediebarometer. 1999 läste 82 procent av befolkningen en dagstidning varje dag och 75 procent en morgontidning. 2017 är siffrorna 56 respektive 44 procent. Detta kan jämföras med den dagliga användningen av exempelvis TV, sociala medier och radio vilka ligger på 81, 65 samt 62 procent.

Till skillnad från TV och radio ökar de sociala medierna och inte helt förvånande är det de yngre som i störst utsträckning börjat använda de senare. Den totala användningstiden av medier har över tid inte förändrats nämnvärt under de arton åren. 1999 konsumerade den genomsnittlige invånaren medier sex timmar om dagen och ifjol låg den siffran på fem timmar och 59 minuter. Medieintresset är med andra ord oförändrat men givetvis har det betydelse för journalistiken om tiden ägnas åt Instagram och Spotify eller Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.

I grunden handlar det om att dagstidningen inte spelar riktigt samma roll som förr men att kvalitetsjournalistik fortfarande kostar pengar. Att unga idag följer med i nyhetsflödet via Facebook istället för att prenumerera på en morgontidning betyder förstås minskade intäkter till journalistikens producenter. Inte minst på annonssidan.

Efter diskussionerna om fake news, som följde i spåren av att Donald Trump lyckades vinna presidentvalet i USA, så har Facebook ändrat sina algoritmer. Detta så att nyheter i allmänhet fått minskad synlighet i flödet. Detta för att få användarna att vilja vara kvar på plattformen. Många traditionella medier har dock gjort sig beroende av Facebook för att få räckvidd och trafik.

Som så ofta kokar det alltså ner till pengar. Journalistikens producenter förser de sociala medierna med innehåll. Rimligt är då att de senares vinster på något sätt och i viss utsträckning också går till att finansiera journalistiken.