Etikettarkiv: tv

Värdet av att läsa långsamt och helst på papper

”Lägg ifrån dig datorn och läs istället”, brukar det ett par gånger i veckan höras från andra sidan av dubbelsängen. Min fru är bibliotekarie tillika bokslukare och med ”läsa” menar hon intagandet av text publicerade i bok.

Som journalist är jag förstås en rätt erfaren läsare av journalistik. När jag läser böcker är jag noggrann och långsam men på nätet är jag en mästare på att skumma. Och det är nästan alltid texterna, inte de på nyhetssajterna allt vanligare tv-inslagen, som gäller för mig. Detta av samma anledning som att jag undviker att använda mobilen och föredrar datorn: Det går fortare. Men med dessa val är jag visst hopplöst omodern och då har jag ändå inte nämnt att jag lyssnar på P1 en stor del av dagen och att jag fortfarande läser morgontidningen på papper.

När årets brittiska nationella läsarundersökning presenterades i höstas visade det sig att över hälften av de brittiska nyhetskonsumenterna nu endast använder mobiler eller läsplattor. Bland rikstidningarna som ingår i undersökningen var det första gången the Guardian och the Express nådde över 50 procent. Även de som läser Daily Mirror samt the Independent och som väljer mobilen eller plattan före pappersupplagan eller datorn har blvit fler. Av den förras läsare är det nu 53,2 procent som har dom läsvanorna och 56, 9 procent av den senares. The Telegraph kom under 50-strecket med sina 49,3 procent men det var ändå fyra och en halv procent högre än föregående kvartal.

Men spelar plattformen egentligen någon roll? Det gör det faktiskt. ”I mobilen är rörlig bild kung i förhållande till den gamla artikeln”, som Journalistförbundets ordförande Jonas Nordling skrev på branschsajten Medievärlden i samband med den brittiska undersökningen. Han menade, stödd på journalistikprofessor Jesper Strömbäcks utredningar, att ”det är sämre för din politiska kunskap att konsumera nyheter via digitala etermedier än att inte ta del av nyheter överhuvudtaget.” Stora risker för fördumning alltså.

Men även om vi bortser från detta nedslående påstående så finns ändå en poäng att dra en lans för läsandet. Kunskapsinhämtningen är bättre än nyhetskonsumtion av rörliga bilder och är man en hyfsad läsare går det ju som sagt fortare. Sedan finns det undersökningar som pekar åt att vi minns mer när vi läser pappersböcker än e-böcker…

Jag läser hela dagarna men givetvis inser jag att en massa artiklar på nätet, varav de flesta jag bara skummar, inte har samma läsvärde som en bok. Så visst har min fru rätt. Problemet är dock lite mer komplicerat än att bara ”lägga ifrån mig datorn” eftersom jag, liksom många andra, inte kan hålla ögonen öppna många minuter under läsning i horisontalt läge. Jag får trösta mig med att jag i alla fall är en långsam bokläsare. För enligt professor Kenneth Holmqvist, som leder arbetet vid ett laboratorium för ögonrörelsemätning vid Lunds universitet, så är snabbläsningskurser rena bluffen då det inte är bra för textförståelsen. Snabbläsning kan bara vara en poäng om man så att säga redan ”kan” innehållet i texten.

TV-raseriets årstid

Karl Bertil Jonsson pappa håller på att kvävas av julilska efter att sonen erkänt att han stulit julklappar från bättre bemedlade och delat ut dem till ”dessa olyckliga för vilka Frälsningsarméns grytor hållas kokande.” Liksom hos de flesta andra i Tage Danielssons fantastiska julsaga är det hög igenkänning i denna scen. För om något går snett under julen så vet vi ju alla att vreden så här års dväljs under den tunnaste och mest bräckliga kristyr.
Fortsätt läsa TV-raseriets årstid

Krav viktigare än högtidstal

När mediefolk debatterar sin egen verksamhet är det ofta i högstämda ordalag om hur viktig den är för demokratin. Desto mer sällsynta är konkreta förslag. Visst är medierna en industri viktigare än de flesta men en av de grundläggande förutsättningarna är densamma: Det behövs stålar och en politik som fördelar dem.

Fortsätt läsa Krav viktigare än högtidstal

Utrensningar i allmänhetens tjänst

Timbuktu

Smått komisk bildsättning av sr.se på deras sida om sändningstillståndet

Public Service har drabbats av supervalårsfrossa och rensar bland allt som kan misstänkas ”partiskt”. Detta har lett till en publicistik som är inkonsekvent och öppnar för en diskussion om brott mot sändningstillståndet.

Fortsätt läsa Utrensningar i allmänhetens tjänst

Dagstidningarna kan inte konkurrera med uthängningar

På måndag faller domen mot Ola Lindholm. TV-profilen säger sig vara oskyldig samt veta hur han fått i sig kokain men vill av någon märklig anledning, för att ”värna privatlivet”, inte uppge hur.

Fortsätt läsa Dagstidningarna kan inte konkurrera med uthängningar

Debatten om sponsring i SVT ideologisk

Efter påsk kommer en utredning att tillsättas för att utforma förslag till public servicebolagens framtida verksamhet. Det har talats om att det under riksdagspolitikens behärskade yta nu pågår ett ideologiskt krig om SVT, SR och UR.

Jag har tidigare bland annat skrivit om tv-licensen och programutbudet. Två fronter i striden om SVT. Vad gäller det förra har jag svårt att se varför finansieringen inte kan ske via skattesedeln då nuvarande betalmodell är föråldrad och många program ändå går att se på nätet utan licens. När det kommer till programutbudet så tror jag att det är effektivare att verka för ett ökat demokratiskt inflytande över de kommersiella kanalerna än att krampaktigt försvara ett brett utbud i SVT och därmed slösa resurser på ett delvis liknande utbud som TV4.

En tredje front utgör sponsringen. Lena Adelsohn Liljeroth vill göra tydligare skillnad mellan de kommersiella medieföretagen och public service. Exempelvis har hon i nuvarande sändningstillstånd slopat förströelse som kärnuppdrag för SVT. I linje med det vill kulturministern slopa möjligheterna till sponsring. De 30-40 årliga miljonerna utgör idag visserligen knappt en procent av budgeten men är avgörande för att SVT ska kunna sända världsmästerskap i de stora idrotterna. Kulturministern menar dock att public service-kanalerna istället ska koncentrera sig på ”idrott som inte så ofta bevakas av de kommersiella kanalerna”.

Förslaget har stött på patrull och det rejält. Förutom den rödgröna oppositionen menar såväl Centern som Folkpartiet och Kristdemokraterna att det är viktigt att större idrottsevenemang som OS och fotbolls-VM sänds i breda kanaler. Dessutom är Sverigedemokraterna motståndare utifrån sin nationalistiska grundsyn. ”Landskamper bygger ju upp gemenskap och måste därför kunna sändas som public service för hela befolkningen”, sa SD:s kulturpolitiske talesman Mattias Karlsson till Svenska Dagbladet häromveckan.

Debatten är lite märklig. Det kan inte vara politikernas uppgift att besluta om vilka specifika program som SVT ska sända. Men visst. Ifall en majoritet av folket vill kunna se ett program, låt säga ett populärt idrottsevenemang, och ingen annan kanal i basutbudet kommer sända det så är det väl rimligt att det finns resurser för SVT som möjliggör ett självständigt publicistiskt beslut i frågan.

En viktigare fråga är hur stor sponsringen får vara. Dagens en procent av budgeten, men inte mer, kanske trots allt är en pragmatisk lösning. Från högerhåll är man dock alltid oroad över att allmännyttiga företagsverksamheter krockar med kommersiella intressen och kritiserar därför sponsringen. Konkurrens är okej men bara så länge det sker mellan vinstinriktade företag.

Ett ideologiskt krig pågår som sagt.

Radioteaterns nya chef om public service: GP, DN, SvD, Expr,

Publicerad i Skd den 3/1-2011