Tro, hopp och utanförskap

Regeringen vill minska utanförskapet på arbetsmarknaden. Och så vill de att arbetsmarknadens utanförskap minskar. Ja, efter allt tjat så vet man snart inte vad som är ut eller in, innanför eller utanför.

Surpuppor säger att vad regeringen hittills uppnått snarare är ökade klyftor till följd av sämre anställningstrygghet och urholkad arbetslöshetsförsäkring. Ja, de mer konspiratoriskt lagda hävdar till och med att Alliansens politik medvetet försöker få folk att lämna fack och a-kassa.

Men gnällspikarna missar målet.

För minskat utanförskap betyder inte ökad trygget på det gamla sossiga sättet. Nej, minskat utanförskap betyder ökad flexibilitet så att fler kan vara så väl inne som ute, i alla fall under kortare tid. Tänk dig arbetsmarknaden som en kö till en populär krog. Bara för att du inte har Vip-kort så behöver det inte betyda att du köar förgäves. Imorgon kan det vara du som partar därinne.

I varje kö, vare sig det gäller till krogen, arbetsmarknaden eller soppköket, lever idén om ett innanförskap. Och den som lever på hoppet är aldrig helt utanför.