Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har nu fått i uppdrag av regeringen att analysera samhällets hantering av terrordådet i Stockholm. Vi får hoppas att det i uppdraget också ingår att de analyserar sitt eget haveri den 7 april.
När terroristen med sin lastbil slog till på Drottninggatan i huvudstaden var de stora nyhetsmedierna snabba på att rapportera. Men det spreds också felaktiga rykten om bland annat skottlossning på Fridhemsplan vilket spred panik bland människor som befann sig i innerstaden. Med de allt vanligare liverapporteringarna från stora nyhetshändelser är riskerna för sådana här misstag större idag än förr.
Ester Pollak, forskare i medievetenskap vid Stockholms universitet, intervjuades av Sveriges Radio tre dagar efter terrordådet. Hennes då första bedömning av medias hantering av situationen var ändå försiktigt positiv: ”Jag tycker att de traditionella medierna, om vi nu vill kalla dem det, har varit försiktiga med spekulationer och flera av dem har varit väldigt tydliga med att tala om när uppgifter varit osäkra”.
Anette Novak, vd för statliga it- och designforskningsinstitutet Rise Interactive och som tidigare varit regeringens särskilda mediepolitiska utredare, är däremot mer kritisk till att det blivit praxis de senaste åren att gå ut med obekräftade uppgifter: ”Man distribuerar ändå viss information som är helt obekräftad och tror att man genom att säga att det är obekräftat på något sätt skapar en ny ansvarssituation. Men… om man tittar på hur kognitivt medianvändare tar in det här så är det ju väldigt liten skillnad. Man ser uppgiften, men man förstår inte att vissa uppgifter är mer eller mindre trovärdiga.”
I det allt snabbare nyhetsflödet kommer sannolikt fler sådana här situationer att uppstå vilket gör det än mer angeläget att myndigheterna själva har kanaler för att snabbt komma ut med information vid olika kriser. Man skulle kunna förvänta sig att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har en central uppgift att samla information från brandkåren, polisen, regeringen etc. Men den 7 april stod inte deras app ”Krisinformation” pall för trafiken och havererade.
Exakt vad som kommer ingå i MSB:s uppdrag att analysera terrorattentatet den 7 april är ännu inte fastställt. Men enligt vad inrikesminister Anders Ygeman sa i en riksdagsdebatt i fredags kommer de också titta på informations- och ryktesspridning i samband med händelsen. Att de eventuellt då kommer synliggöra vilka misstag som begicks av den så kallade tredje statsmakten kan säkert vara matnyttigt. Men än fiberrikare vore det om deras uppdrag landade i konkreta förslag vart allmänheten kan vända sig för direkt information från myndigheterna.
Nu menar MSB att de lokaliserat problemet med appen och att den nu ska fungera. Ja, det är i alla fall en början.